MillasTexter

Timmarna går och där sitter flickan och kollar på sin klocka.
"Vart är han?" tänker hon.

Hon sitter där ett långt tag innan hon bestämmer sig för att gå hemåt.
Besviken och ledsen går hon den långa vägen hem. '
"Vart kan han vara?" tänker hon.
Hon ringer och smsar han, men inget svar får hon.
När hon kommer hem så bryter hon ner i gråt

Hon orkar inte med mer att han sviker henne och hon alltid ställer upp.
Varför går hon alltid med på allt?
Hon måste börja stå upp för sig själv.
Men de vågar hon inte, hon vill inte säga ifrån, hon vill inte visa att hon har gränser.

Dagar efter dagar, svek efter svek, snart orkar inte hon med mer.
Allt börja bli jobbigare, utnytjad mer och mer.
Sår efter sår, smärta efter smärta.
Hon orkar inte med mer, hon vill inte finnas.
En dag efter skolan så går hon till köket, tar fram den stora köttkniven, skriver en lapp och tar sitt liv.

Efter denna dagen så kan ingen utnytja henne mer.
Efter denna dagen så kan hon äntligen vara sig själv.
Efter denna dagen så kan hon äntligen vara fri igen.